Alk0 - Music Under Intoxication

MusicMash Rating: not rated yet

How do you rate this review?

Aftonbladet Rating: 10

Håll i hatten, ty strax före mållinjen för det gångna året slutspurtar Jouni Ollila och dennes medbrottsling Anti för att med sitt nya projekt Alk0 utklassa det mesta som getts ut under 2003. Ett bättre soundtrack till det mörker som skola sänka sig över oss går knappast att få, trots att plattan är full av humor och värme, men även fullfjädrad cementhård industri i härligt svenskfinsk anda. Huruvida dessa råbarkade sällar söp sig till apstadiet under inspelningen av plattan, med tanke på titeln, tänker jag inte forska i. Men resultatet hade nog inte kunnat uppnås utan åtminstone ett par knappar.

Ollila, i många kretsar mer känd som Ulvtharm, var en av de egendomliga medlemmarna i ondskefulla MZ. 412 men ingick också i Econocon som för ett par år sedan släppte plattan 'Business Solutions for the Active Terrorist'. Inte helt olik den plattan men många resor bättre kommer helt analoga 'Music Under Intoxication' som svar på mina böner. Alk0 ägnar sig åt distortion, skruvade analoga och ibland morrande ljud. Ett fåtal spår innehåller någon form av röst, annars är det instrumentalt och helt i sin ordning. Titlarna är uteslutande på finska vilket ger en personlig touch, men då mina kunskaper i detta språk är under all kritik blev den finsk-svenska ordboken min bästa vän under ett par minuter.

En bättre början än 'Kirosana' (svordom) får man leta efter tills man stupar. Men att säga att det är plattans bästa spår förmår jag inte. Hela produktionen är väl avvägd mellan hårda spår som påminner om ett fylligare Haus Arafna och vad man nästan kan beteckna som tyngre dark ambient på ett par ställen. 'Hiljaisuus', 'Ympärys' och helt enkelt tokbra 'Juoppo' är exempel på industri av rang.

Att ge en platta full poäng innebär ett visst ansvar och ska vara väl underbyggt. Men det skiter jag i. Inte för att jag vill påstå att plattan inte vägts fram och¤tillbaka, upp och ned på min kräsna våg, utan för att sorgligt patetiska själar kanske kommer påstå att en odödlig klassiker bör vara ensam i sitt slag. Stilmässigt är plattan kanske inte det. M...
Read the complete review here